Röra

Vad fint det är här, har ni alltid så här fint? sa en gammal kursare när hon var här på fika häromdagen.
Nja, vi har ju en bebis så ibland är det rätt rörigt, säger jag och skäms(?) lite för att jag har städat. Annars så skäms jag lite om det inte är städat, ursäktar mig och förklarar. Det är dumt för troligtvis ser folk inget förrän jag påpekar det. För jag menar, inte tänker jag på om andra dammsugit eller inte när jag hälsar på.

Gomorron Sverige hade häromdagen ett inslag om en ny bok, Orka torka, med bilder från riktiga svenska hem. Författaren (heter det så när det är en bok med bilder?) förespråkade att man skulle tagga ner med städning och på så vis får tid till annat och må bättre. Jaha, då gör man fel igen alltså. Jag betraktar mig inte som pedant på något vis men det får gärna vara ordning och reda hemma. Det känns liksom bättre så. Och dessutom kan vi väl inte gömma oss bakom ursäkten att vi har barn?

Än så länge kan ju familjens minsta medlem inte dra fram en enda pinal själv så det är knappast hans fel om det är rörigt. Det är jag eller sambon som har lagt kladdiga kläder på badkarskanten, lämnat ytterkläder på hallgolvet och inte bäddat sängen. Disken på diskbänken har vi ställt där oavsköljd istället för att ställa in den i maskinen, vi har dragit in gruset i hallen och tagit fram alla andra prylar som blir stående här och var under en dag. Bebisen har på sin höjd kastat någon leksak 50 cm ifrån sig och kanske orsakat lite tvätt som behöver tvättas. Så nej, jag tycker inte att det håller att säga att vi är småbarnsföräldrar, men jag kan ju försöka sluta ursäkta mig om det ibland är lite rörigt, för oftast är det ju faktiskt inte det, oftast har vi det ganska fint.

Svårt

När man får barn är det flera saker som blir svårare än man hade föreställt sig. Jag kunde ju förstå att det skulle bli knepigare att hinna med saker som man vill eller borde göra, att det skulle bli svårare att planera och följa planer då oväntade grejer (läs: behov av ny blöja, rena kläder eller mat) kan dyka upp när som helst och att det skulle bli lättare att glömma att göra saker som jag själv mår bra av. Men jag har också upptäckt en del som varit mer oväntat.

Det är svårt att dricka kaffe. När kaffet är klart brukar bebisen genast, som på given signal, vilja äta, bli buren på, ha ny blöja eller bara sitta i knä. Dricka kaffe med bebis i knä går ju såklart, men då måste kaffet svalna först eller så får man hälla i mycket mjölk, som bonus lär man sig att uppskatta kaffet ljummet. Undantaget som bekräftar regeln verkar vara min första kopp på dagen då lilleman nöjt brukar ligga i babygymmet och greja, tack för det!

Att se film på bio är numera en stor ansträngning, inte för att man behöver barnvakt, det finns det oftast flera frivilliga, men för att man måste uppbåda ganska mycket viljestyrka för att inte titta på mobiltelefonen i tid och otid för att se så inte nämnda barnvakt har ringt för att säga att man måste åka hem. När jag och sambon var iväg fick jag nästan skäll av honom för att jag inte kunde låta bli att titta på mobilen var femte minut. Idag när vi skulle göra något tillsammans försökte vi oss istället på att spela Guitar Hero. Det gick väl sådär kan man säga, en bebis i babygym stjäl liksom uppmärksamheten från noterna.

Något som inte är lika roande är att de som träffat mig på sistone, eller kanske framför allt de som pratat med mig i telefon när jag varit själv med grabben, nog har märkt att jag börjar bli ganska svår att prata med. Risken finns att folk tycker jag verkar otrevlig, disträ eller bara allmänt ointresserad men jag har upptäckt att det är fruktansvärt svårt att följa tråden i en konversation. Om jag håller koll på bebisen har personen på andra sidan telenätet i snitt kanske 3,7 meningar på sig att komma till sin poäng, annars har jag tappat bort mig. Jag hoppas verkligen detta går över så småningom så jag slipper känna mig socialt handikappad för evigt.

Dagar när ingenting går bra

Igår kändes det som ingenting blev som det skulle. Jag slog sönder en tallrik när jag skulle skölja av den för att ställa den i diskmaskinen. Den upplysta grusplanen där jag tänkt träna visade sig bara ha släckta lampor och jag glömde ta på mig vantar innan jag sprang ut. Jag hällde ut ett glas över skrivbordet och insåg (igen!) hur mycket mer vätska två deciliter är när det är utspritt över en plan yta som helst inte ska bli blöt, än när det är i glaset. Typ som att jag vaknade på morgonen så var den dagen förstörd, iallafall nästan, morgonen var det enda som var bra för vem blir inte glad av bebismys?

12:58

Å vad bra att lillkillen sover, tänker jag. Då hinner jag ringa det där viktiga samtalet efter klockan ett när folk slutat ha lunch, tänker jag. Det blir utmärkt, tänker jag. Prick klockan 13 börjar det pratas inifrån sängkammaren. Jahapp, det var den planen det.

Kaffeproblem

På hur många sätt kan man misslyckas med att brygga kaffe?

– Kaffet kan vara slut för att man druckit för mycket eller köpt hem för lite
– Man kan glömma slå på kaffebryggaren, så kommer man tillbaka efter tjugo minuter och undrar varför den inte puttrat till och det inte luktar kaffe
– Man kan glömma att hälla i vatten
– Man kan glömma att hälla i kaffet eller glömma att mala bönorna innan, då blir den färdiga drycken väldigt svag. Hej silverte!
– Man kan ställa kaffeburken istället för kannan och filterhållaren i bryggaren
Och så dagens misär:
– Man kan glömma att sätta i filter innan man häller i kaffe. Det blir bara dåligt, kort sagt.

Dags att skaffa en sekreterare som kokar kaffet?

Fyra nyanser av brunt

Jag rensade lite i grabbens byrå häromdagen. Igen! Det är helt sjukt hur fort såna där så krabater växer. Nåväl mitt ibland allt mysigt med att plocka med bebiskläder så slog det mig att det saknas färg i hans garderob.

Javisst, blått är ju en färg, och brunt och grönt också. Svart, grått och vitt kan vara färger, det beror lite på vem man frågar. Men annars är det bara några enstaka röda plagg som sticker ut. Hallå?! Vad är det här? Han är ju bebis, bebisar ska vara klädda i färgglada kläder som man blir glad bara av att titta på.

Som grädde på moset eller spik i kistan så förstärker ju detta genusstrukturerna något enormt, inte okej! Jag som till och med skrivit en uppsats utifrån genusperspektiv borde väl vara mer öppensinnad?

En liten ynklig ursäkt finns i att mycket av kläderna är arvegods, men jag måste nog ge mig ut på jakt efter fler färgglada plagg åt min son. Var köper man det?

Inte som planerat

Helg, planen var att jag skulle vara duktig och få till två träningspass. Blev det så? Nej! Istället har jag ätit alldeles för mycket kakor och avrundat helgen med en kebabtallrik. Tur att det kommer en måndag varje vecka när man kan börja ett nytt liv, de brukar nämligen inte hålla i sig så länge. Det är väl för väl att man inte är mer än människa. Nu tar jag kväll och sen nya tag imorgon.

Småkryp

Häromdagen hörde jag ur sambon stökade runt i köket och plötsligt ropar han; älskling, vi har småkryp i diskmaskinen! Eeeh, va? tänker jag. Jag vet ju att vi haft några flugor inne, men det har ju ändå inte varit så många.

Nästa tanke var att det krupit spindlar ur diskmaskinen. Jag hatar spindlar! När jag är ensam hemma blir jag ju tvungen att slå ihjäl de åttbenta kräken med en tidning eller nåt annat tillhygge, men jag erkänner att det händer att jag skriker lite av panik om det finns någon i närheten som kan ta hand om dem åt mig. Tack och lov brukar vi inte har spindlar hemma, och inte skulle de väl krypa in i diskmaskinen, eller?

Men vad kan det vara han hittat då, sambon, silverfiskar? Skalbaggar? Dammråttor? Jag skrattade gott när jag kom ut i köket och såg att det var lillkillens badleksaker han hittat efter att jag tyckte att de behövde en rejäl rengöring. Där högst upp i diskmaskinen trängdes den blå flodhästen, den gula ankan, en grön groda och den orange sköldpaddan Tage.

Fantastisk uppfinning

Jag vet att alla säger det, men vad gjorde man egentligen med all tid innan man fick barn? Framför allt hur kunde jag sitta och säga att jag inte hann med saker? Nu är det fullt upp mest hela tiden och trots ambitiösa försök till planering så hinner jag ändå inte det jag vill och har tänkt. Kanske är det därför jag inte bloggat, typ alls, trots att jag skulle börja skriva igen.

Vi har många planer som inte av, jag och lillpojken, eller kanske mest jag då han verkar tämligen nöjd med att vara hemma och mysa, leka med sina leksaker och gå på promenad då och då. Speciellt att ta sig ut/iväg och träna har blivit ett helt projekt. Nu ska det inte bara passas ihop med mina egna mattider utan även med att pappan är hemma och att pojken har ätit och sovit. Det är klart att jag kan träna lite hemma med bebis bredvid men det blir inte riktigt samma sak och när han sover pysslar jag oftast med tvätten, disken och att röja undan i lägenheten. När jag kommit så långt att jag tänker börja med något för min egen skull så vaknar han igen.

Det är därför vår nya fredagssyssla är en sån fantastisk uppfinning – mamma/barn-gympa. Dit går vi båda och jag kan träna medan han är med. Han har saker att titta på, både leksaker och andra mammor (ja än så länge lyser papporna med sin frånvaro, kanske borde det döpas om till förälder/barn-gympa?) och barn och jag har någon som säger åt mig vad jag ska göra så det blir något av med träningen – win-win! En extra stjärna i kanten borde jag dock få som faktiskt inte tycker det är störande att jag ibland måste trösta eller amma mitt i träningspasset.

Tempo

Det här med att vara föräldraledig gör verkligen att man går ner i tempo. Jag och Oscar planerar sällan in mer än en sak per dag, ett ställe att besöka eller en aktivitet räcker. Idag har vi varit på gympa, jag tränade och Oscar hejade på, och nu har jag bestämt att jag ska åka och klippa mig innan vi ska iväg på middag. Troligen somnar vi båda ovaggade ikväll, någon som tippar annorlunda? Vad hände med tjejen som hade almanackan fulltecknad och som alltid hann med fler saker ju mer hon hade att göra? Hade det här varit innan maj och innan Oscar hade jag blivit knäpp. Visserligen känner jag mig ibland lite stressad över att jag inte får något gjort om dagarna men det brukar lugna sig igen när vi tagit några varv till i amnings-byta blöja-leka-sova-karusellen.